Ordlista
2001:db8::/32
Adressblock som är reserverat för dokumentation och exempel. Adresserna används aldrig på internet. Det är blocket som står högst upp på sidan. Läs mer
464XLAT
Teknik som låter program som bara kan IPv4 fungera i ett nät med enbart IPv6. Trafiken översätts två gånger: av CLAT i klienten och av NAT64 i nätet. Läs mer
6bone
Testnät för IPv6 som var i drift 1996 till 2006. Deltagarna kopplades ihop med tunnlar över IPv4 och fick adresser ur blocket 3ffe::/16. Läs mer
A-post
DNS-post som pekar ut IPv4-adressen för ett namn. Motsvarigheten för IPv6 är AAAA-posten. Läs mer
AAAA-post
DNS-post som pekar ut IPv6-adressen för ett namn, på samma sätt som en A-post pekar ut IPv4-adressen. Uttalas ”quad-A”. Läs mer
ARP
Address Resolution Protocol. Tar reda på vilken MAC-adress som hör till en IPv4-adress i det lokala nätet. I IPv6 sköter ND den saken. Läs mer
BGP
Border Gateway Protocol. Protokollet som operatörer och större nät använder för att tala om för varandra vilka adresser de har. Den som har egna adresser annonserar dem med BGP, själv eller genom sin operatör. Läs mer
CGNAT
Carrier-Grade NAT. Operatören låter många kunder dela på samma publika IPv4-adress, ofta som ett andra lager NAT utanför kundens egen router. Läs mer
CLAT
Customer-side Translator. Klientens del av 464XLAT, som översätter IPv4-trafiken från programmen till IPv6. Finns i iOS, Android, ChromeOS och macOS, och i Windows 11 under namnet WinCLAT. Läs mer
DAD
Duplicate Address Detection. Innan en enhet börjar använda en IPv6-adress frågar den i det lokala nätet om någon annan redan har den. Läs mer
DHCP
Dynamic Host Configuration Protocol. En server delar ut IPv4-adress, standardgateway och DNS-servrar till enheterna i nätet. Läs mer
DHCP snooping
Skydd i switchen mot falska DHCP-servrar, till exempel en hemmarouter som kopplats in åt fel håll. Bara portar som pekas ut som betrodda får svara på DHCP-frågor. Motsvarigheten i IPv6 heter DHCPv6 snooping, och mot falska RA finns RA Guard. Läs mer
DHCPv6
DHCP för IPv6. Kan dela ut adresser, hela prefix och inställningar som DNS-servrar, men inte standardgateway, den kommer alltid från routerns RA. Läs mer
DNS
Domännamnssystemet, som översätter namn som ipv6.help till IP-adresser. Läs mer
DNS64
DNS-server som hittar på en AAAA-post åt namn som bara har en A-post, genom att lägga IPv4-adressen sist i NAT64-prefixet. Då går trafiken till NAT64. Läs mer
Dual stack
Att köra IPv4 och IPv6 sida vid sida i samma nät och på samma enheter. Det vanligaste sättet att införa IPv6 utan att stänga av IPv4. Läs mer
GRE
Generic Routing Encapsulation. Enkelt tunnelprotokoll som paketerar in trafik i IP-paket, till exempel IPv6 i IPv4. Tunneln krypteras inte och går inte igenom NAT eller CGNAT utan vidare. Läs mer
IANA
Internet Assigned Numbers Authority. Förvaltar den globala adressrymden och delar ut stora adressblock till de regionala internetregistren (RIR). Läs mer
ICMPv6
Kontrollprotokollet i IPv6. Bär felmeddelanden och ping, precis som ICMP i IPv4, men också ND och MLD. Därför får det inte blockeras i brandväggen. Läs mer
Innehållsnät
På engelska CDN, Content Delivery Network. Ett nät av servrar runt om i världen som levererar en webbplats från en plats nära besökaren. De stora innehållsnäten har IPv6, så en webbplats bakom ett sådant får det ofta med en enda inställning. Läs mer
IoT
Internet of Things, sakernas internet. Sensorer, mätare, lampor och andra små enheter som är uppkopplade. Det blir snabbt väldigt många enheter, och därför bygger de flesta nya IoT-nät på IPv6. Läs mer
IPsec
Protokoll som krypterar och autentiserar IP-trafik, ofta i VPN. Fungerar med både IPv4 och IPv6. Tidigare krävdes att IPv6 skulle ha stöd för IPsec, men trafiken krypterades aldrig av sig själv, och kravet togs bort 2011. Läs mer
IPv4
Version 4 av internetprotokollet, från 1981. Adresserna har 32 bitar, vilket ger ungefär 4,3 miljarder adresser. Skrivs till exempel 192.0.2.1. Läs mer
IPv6
Version 6 av internetprotokollet och efterföljaren till IPv4. Adresserna har 128 bitar. Skrivs till exempel 2001:db8::1. Läs mer
IPv6-mostly
Nät där de klienter som klarar sig med bara IPv6 gör det, medan övriga fortfarande får IPv4. Klienten frågar efter DHCP-tillval 108 och slutar använda IPv4 om servern svarar med det. IPv4-tjänster nås sedan med CLAT och NAT64. Läs mer
Kommunikationsoperatör
Förkortas KO. Den som driver ett öppet nät, till exempel ett stadsnät, åt nätägaren och släpper in tjänsteleverantörer som säljer abonnemang i det. Om kommunikationsoperatörens plattform inte hanterar IPv6 kan ingen tjänsteleverantör i nätet leverera det. Läs mer
Link-local
Adress som bara gäller i det lokala nätet och aldrig routas vidare. Varje enhet med IPv6 ger sig själv en sådan adress, som börjar på fe80::, även när nätet saknar IPv6 ut mot internet. ND och RA använder dem. Läs mer
MAC-adress
Hårdvaruadressen i ett nätverkskort, 48 bitar, skrivs till exempel 00:00:5e:00:53:01. Används för att skicka trafik inom det lokala nätet, på nivå 2. Läs mer
MITM
Man-in-the-middle. En attack där någon ställer sig mellan två parter och läser eller ändrar trafiken. I det lokala nätet sker det ofta med falska svar på ARP eller ND, eller med en falsk DHCP-server eller router. Skydden finns för både IPv4 och IPv6. Läs mer
MLD
Multicast Listener Discovery. Enheterna talar om för nätet vilka multicastgrupper de lyssnar på. Motsvarar IGMP i IPv4. MLDv2 är den aktuella versionen. Läs mer
MTU
Maximum Transmission Unit. Det största paket som får plats på en länk, oftast 1500 byte i Ethernet. IPv6 kräver minst 1280 byte. En tunnel tar lite plats i varje paket och ger därför lägre MTU, med WireGuard ofta 1420 byte. Läs mer
MX-post
DNS-post som pekar ut vilken server som tar emot e-post för en domän. För att e-posten ska gå att nå över IPv6 måste den servern ha en AAAA-post. Läs mer
NAT
Network Address Translation, adressöversättning. En router skriver om adresserna i trafiken så att många enheter med privata adresser kan dela på en publik adress. Läs mer
NAT64
Översätter mellan IPv6 och IPv4, så att en enhet med enbart IPv6 kan nå tjänster som bara finns på IPv4. Använder ofta prefixet 64:ff9b::/96. Kallas PLAT när det ingår i 464XLAT. Läs mer
ND
Neighbor Discovery, även NDP. Hittar grannar och routrar i det lokala nätet med hjälp av ICMPv6 och ersätter ARP från IPv4. Läs mer
Nivå 2 och nivå 3
Lager i OSI-modellen. På nivå 2 går trafiken med MAC-adresser genom switchar inom ett lokalt nät. På nivå 3 routas den med IP-adresser mellan nät. I ett öppet stadsnät avgör det om internetleverantören når kundens router direkt (nivå 2) eller om kommunikationsoperatören routar trafiken (nivå 3). Läs mer
Option 18
Interface-ID i DHCPv6. Switchen eller routern som vidarebefordrar en DHCPv6-fråga lägger till vilken port frågan kom in på, så att servern kan logga vilken anslutning som fick vilken adress. Används för spårbarhet. Läs mer
OT
Operational Technology. Näten och systemen som styr fysiska saker: maskiner, ventilation, värme, vatten och belysning. Utrustningen sitter ofta kvar i 10 till 15 år. Läs mer
PA-adresser
Provider Aggregatable. Adresser som tillhör operatören och som kunden får låna så länge avtalet gäller. Byter man operatör får man nya adresser och måste numrera om nätet. Motsatsen är PI-adresser. Läs mer
Packet Too Big
ICMPv6-meddelande som talar om att ett paket är för stort för en länk på vägen, och hur stort det får vara. Routrar delar aldrig upp paket i IPv6, så avsändaren behöver meddelandet för att skicka mindre paket. Stoppas det i en brandvägg kan förbindelser hänga sig. Förkortas PTB. Läs mer
PI-adresser
Provider Independent. Adresser som en organisation har fått direkt från ett RIR och kan ta med sig när den byter operatör. Motsatsen är PA-adresser, som tillhör operatören. Läs mer
Port batching
Även port block allocation. Ett sätt att slippa logga varje översättning i CGNAT: varje kund får en fast publik IPv4-adress och ett fast block av portar, till exempel 64 stycken. Då räcker adress och port för att peka ut kunden, men kunden får bara så många samtidiga förbindelser som blocket rymmer. Läs mer
PREF64
Tillval i routerns RA som talar om för klienterna vilket prefix NAT64 använder. CLAT behöver det för att veta vart den översatta trafiken ska skickas. Läs mer
Prefix
Den första delen av en adress, den som pekar ut nätet. Längden skrivs efter ett snedstreck: i 2001:db8::/32 är de 32 första bitarna nätets, och resten går att dela upp i egna nät och adresser. Läs mer
Prefixdelegering
På engelska prefix delegation, PD. Routern får ett helt prefix av operatören med DHCPv6, till exempel ett /56, och delar upp det i ett /64 för varje nät bakom sig. Läs mer
Privata adresser
IPv4-blocken 10.0.0.0/8, 172.16.0.0/12 och 192.168.0.0/16, som vem som helst får använda i sitt eget nät men som inte går att nå från internet. Definieras i RFC 1918. Läs mer
PTS
Post- och telestyrelsen, svensk myndighet för elektronisk kommunikation och post. PTS kan rekommendera IPv6 men inte ställa krav på det. Läs mer
RFC
Request for Comments. De numrerade dokument som beskriver internets protokoll och standarder. Läs mer
RIPE NCC
Det regionala internetregistret för Europa, Mellanöstern och delar av Centralasien. Kallas ofta bara RIPE. Läs mer
RIR
Regional Internet Registry, regionalt internetregister. Fem organisationer som delar ut IP-adresser i var sin del av världen: AFRINIC, APNIC, ARIN, LACNIC och RIPE NCC. Läs mer
RS/RA
Router Solicitation och Router Advertisement. En enhet frågar efter routrar (RS), och routern svarar med vilket prefix som gäller i nätet och hur enheten ska skaffa sin adress (RA). Läs mer
SCADA
Supervisory Control and Data Acquisition. System som övervakar och styr utrustning i till exempel industri, energi, vatten och fastigheter, ofta över stora avstånd. En del av OT. Läs mer
SixXS
Tunnelmäklare som fram till 2017 gav gratis IPv6-anslutning genom tunnlar över IPv4, för den som inte kunde få IPv6 av sin operatör. Läs mer
SLAAC
Stateless Address Autoconfiguration. Enheten sätter själv ihop sin IPv6-adress av prefixet i routerns RA, utan någon DHCP-server. Läs mer
TCP/IP
Samlingsnamn på internets protokollfamilj. TCP ger en pålitlig förbindelse där allt kommer fram och i rätt ordning, medan IP sköter adresseringen och vägvalet. Läs mer
Thread
Trådlöst nät för små enheter som drar lite ström, byggt på IPv6. Används av Matter, standarden för smarta hem, och av DALI+ för belysning. Läs mer
Tillståndsbaserad brandvägg
Brandvägg som håller reda på vilka förbindelser som har öppnats inifrån och bara släpper in trafik som hör till dem. På engelska stateful inspection. Det är den som skyddar nätet, med eller utan NAT. Läs mer
Tunnel
Trafik som paketeras in i ett annat protokoll för att ta sig över ett nät som inte kan bära den direkt, till exempel IPv6 över IPv4. Läs mer
UDP
User Datagram Protocol. Skickar enstaka paket utan att sätta upp en förbindelse och utan garanti för att de kommer fram. Används bland annat av DNS, röst och video. Läs mer
VoLTE
Voice over LTE. Samtal i 4G-nätet som går som IP-trafik i stället för i det gamla telefonnätet. Hos flera mobiloperatörer, bland andra Telia, går den trafiken över IPv6. Läs mer
VPN
Virtuellt privat nät. En krypterad tunnel som kopplar ihop en enhet eller ett nät med ett annat över internet. Läs mer
WireGuard
Modernt VPN-protokoll som är enkelt att sätta upp och går över UDP. Klarar IPv4 och IPv6 både i och utanför tunneln, och fungerar bakom NAT och CGNAT. Läs mer
Ände-till-ände
Principen att vilken enhet som helst på internet ska kunna nå vilken annan som helst direkt, utan att något på vägen skriver om trafiken. Läs mer